Denna dikt är tillägnad min mormor som lämnade oss 29 Aug. 07
Himmlen måste ha saknat sin ängel, den kvällen du försvann. Jag önskar att jag kunde ha andats för dig. Du kämpade så tappert men sjukdommen vann. Jag skulle ge allt jag äger och har för att få ändra en enda sikund. Men stjärnorna viskar och himmlen sjunger. Vi hade vår ängel en stund. Det finns inga ord att beskriva hur ont det gör eller vilken saknad du lämnade kvar. VILA I FRID! <'333
Kommentarer
Trackback
